FETTSYROR

Dagens mat är fattig på essentiella fettsyror jämfört med för några årtionden sedan. Den mänskliga kroppen kan tillverka de flesta fettsyror från kolhydrater och protein men inte de fleromättade. De måste tillföras genom kosten – därav namnet essentiella. Finns bara linolsyra (omega-3) och linolensyra (omega-6) i tillräcklig mängd bildas de övriga ur dem. Läs mer HÄR

Visar alla 20 resultat

FETTSYROR

Dagens mat är fattig på essentiella fettsyror jämfört med för några årtionden sedan. Som orsaker brukar anföras massproduktionen av köttdjur (som ger sjunkande halter fett av sjunkande kvalitet, t. ex. utan konjugerade fettsyror), världsvida transporter och fleråriga lagringar (som ger härsknande fetter och mjöler), varmpressning, hårdraffinering och härdning av oljor (som ger höga halter transfettsyror) och livsmedelsindustrins allmänna motvilja mot färskvaror – allt går ju t. ex. så mycket enklare, snabbare och billigare med härdat margarin än med känsliga färska oljor. Därför är det numera nödvändigt med tillskott av fettsyror för att bibehålla en god hälsa.
Den mänskliga kroppen kan tillverka de flesta fettsyror från kolhydrater och protein men inte de fleromättade. De måste tillföras genom kosten – därav namnet essentiella. Finns bara linolsyra (omega-3) och linolensyra (omega-6) i tillräcklig mängd bildas de övriga ur dem.

Brist på fettsyror
 ger – förutom en rad synnerligen allvarliga problem i nerv- och hormonsystemen – symptom i hud (torr och fnasig hud, skrovliga armbågar, ojämn pigmentering, långsam sårläkning, inflammationer, atopiskt eksem, akne) och hår (skört hår, håravfall, mjäll, sårig hårbotten).

Omega-3-fettsyror:
 Brist på dessa fettsyror är vanligast, därför att de förbränns snabbt vid sjukdom och annan stress och för att det relativa intaget av omega-6 är mycket högre. Symptomen är diffusa – allmän svaghet, beteendeförändringar.

Omega-6-fettsyror:
 Brist ger tydligare tidiga symptom, som eksem, håravfall och långsam sårläkning.

Behov av fettsyror: 
Officiella rekommendationer om dagligt intag finns inte men det har föreslagits att minst 1 % av kaloriintaget bör bestå av fleromättat fett.

Omega-3-fettsyror:
 Dagsbehovet beräknas vara 2-3 gram.

Omega-6-fettsyror:
 Dagsbehovet beräknas vara c:a 1 gram.

Nödvändiga fettsyror
 finns huvudsakligen i vegetabilisk kost och i fisk. Det är just därför som läkare och näringsfysiologer idag rekommenderar att vi minskar intaget av animaliskt fett och ökar växt- och fiskfetternas andel i vår föda. Med dessa åtgärder blir förhållandet mellan mättade (ohälsosamma) och omättade (hälsosamma) fettsyror bättre.

Det finns två
 näringsämnen i fiskolja (som utvinns ur kroppsfettet hos fisken) som man har funnit ha en väsentlig betydelse för hälsan. Den ena är EPA (eikosapentaensyra), och den andra är DHA (dokosahexaensyra). Tillräckliga mängder av dessa fettsyror krävs för att kroppen ska fungera optimalt.

En amerikansk storstudie
 på nästan 80 000 kvinnor visade, att de som äter fisk två gånger i veckan minskar risken att drabbas av stroke (hjärnslag). Alla äter inte fisk 1-2 gånger i veckan, som man nu allmänt rekommenderar. Därför blir kosten alltför fattig på fiskfetternas goda fettsyror EPA och DHA. Då borde man ta dessa fettsyror som kosttillskott.

Den tredje nödvändiga
 fettsyran kallas GLA (gammalinolensyra), som friska människor bildar i kroppen av kostens linolsyra. Brist på GLA är vanlig vid atopiska eksem, astma, diabetes, virusinfektioner, alkoholbruk och hos människor över 50 år.

Bristen beror på
 att dessa faktorer hämmar ett enzym (D6D), som omvandlar linolsyra till GLA. Då behöver man GLA i kapselform. GLA finns inte som sådant i någon kost (med undantag av moders-mjölk), vilket innebär, att ett bristillstånd inte kan åtgärdas genom omläggning kosten.

Då behöver vi
 GLA som kosttillskott. GLA, EPA och DHA förebygger en lång rad sjukdomar och bromsar utvecklingen av dessa. Även lecitin innehåller essentiella fettsyror samt två vitaminliknande ämnen, nämligen kolin och inositol.

Sälolja
 innehåller även den unika fettsyran DPA. DPA finns inte i fisk och torskleveroljor eller mycket begränsat i dessa. Många forskare tror att fettsyrorna i säloljan tas upp lättare än de i fiskoljan, då sälen har en speciell uppbyggnad hos sina fettsyremolekyler och precis som människan är ett däggdjur. Forskare i Bergen har gjort kliniska försök med sälolja under de senaste åren med uppseendeväckande resultat.

Forskarna har nyligen upptäckt
 en viktig fettsyra till, nämligen ETA eller eicosatetraensyran, som utvinns av grönläppad mussla från Nya Zeeland. Den här fettsyran är en av de effektiva ingredienserna i musselextraktet, som främjar rörligheten i leder. Andra effektiva substanser i extraktet är glukosaminer, chondroitinsulfater och antihistaminer.