ALLERGIBESVÄR

Vad är allergi?
NysningNär immunsystemet reagerar på något ”vanligt ämne” och bildar antikroppar mot detta ämne, då är det frågan om allergi. Det är en ärftlig, genetisk felprogrammering, som gör att immunsystemet reagerar oväntat. Immunsystemet skyddar oss i vanliga fall mot t.ex. bakterier och virus. Vid en allergi bildas ”allergiantikroppar” (lgE, immungloubin E) mot ett speciellt ämne. Nästa gång allergikern kommer i kontakt med detta ämne startar en reaktion i kroppen, som visar sig i form av allergiska besvär. Man kan vara allergisk mot enbart ett ämne, eller mot många olika saker.

Intolerans

Intolerans betyder att kroppen inte tolererar ett specifikt ämne. De vanligaste typerna av intolerans är glutenintolerans och laktosintolerans.

Överkänslighet

En överkänslig person kan reagera precis som en allergiker med symtom som t ex nässelfeber, hösnuva och astma, men här är inte immunsystemet inblandat. Man definierar det som att känsligheten för vanliga ämnen är sjukligt förhöjd i ett eller flera av kroppens organ. Överkänslighetsbesvär uppstår vanligtvis i ögon, näsa, luftvägar, hud och mage. Besvär från ögon och näsa, i vanligt tal ”hösnuva”, ger nysningar, rinnsnuva, nästäppa och klåda. Vid icke-allergiska näsbesvär är symtomen likartade och kan utlösas av irriterande ämnen och temperaturförändringar.

Symptom

Symtom på luftvägsbesvär som astma är anfall av andnöd, ”pip i bröstet” och hosta. Hudirritationer i form av eksem ger klåda, rodnad, blåsor, fjällning och hudsprickor. Den vanligaste formen av eksem hos vuxna är handeksem. Man kan även få kontaktallergi och nässelutslag. Allergi mot födoämnen är mindre vanligt hos vuxna, men många med björkpollenallergi reagerar med lokal irritation mot frukt och nötter.

Olika typer av allergier och intoleranser

Insektsallergi
Det finns människor som utvecklar allergi mot insekter och då oftast mot bi- och getingstick. Den vanligaste allergiska reaktionen är att området kring sticket blir svullet och rött. Vid svår allergi kan reaktionen bli mycket allvarlig och ge andnöd, heshet, förvirring, blodtrycksfall och medvetslöshet.

Kvalster
Kvalster är små, för blotta ögat osynliga, spindeldjur, mindre än 0.3 mm. Några kvalsterarter kan vara allergiframkallande. Kvalster livnär sig på hudavlagringar och finns framförallt i våra sängar, i madrass, kudde och sängkläder. Kvalster trivs i värme och hög luftfuktighet och förekommer mest i södra och västra delarna av Sverige. I övriga delar av Sverige kan kvalster vara tecken på ett fuktigt inomhusklimat.

Kontaktallergi
Kontaktallergi kan orsakas av mer än 3700 ämnen och uppstår när huden under en längre tid kommer i direktkontakt med ett allergiframkallande ämne.

Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi och kvarstår hela livet. Allergin ger eksem i form av små, kliande blåsor på det ställe i huden som utsatts för kontakt med nickel. Andra ämnen som kan ge kontaktallergi är konserveringsmedel och parfymämnen i till exempel tvättmedel.

Pollenallergi
Av alla personer som har allergi i Sverige är 40 procent allergiska mot pollen (frömjöl) oftast från lövträd, björk, gräs och örter. Den som har pollenallergi kan få besvär från tidig vår till sen höst eftersom växterna blommar vid olika tidpunkter. Pollenallergi ger oftast symtom från ögon och näsa samt från luftvägarna som astma. Pollenallergi kan även ge nässelutslag med kliande röda utslag på kroppen.

Pälsdjursallergi

Den vanligaste pälsdjursallergin är kattallergi. Katten har allergiframkallande ämnen som produceras i talgkörtlarna och sprids med kattens slickande till pälsen, saliven och urinen. Dessa ämnen är flyktiga och sprids lätt med luften och kan därför hamna i miljöer där det inte finns pälsdjur. Pälsdjursallergi ger oftast snuva, rinnande och kliande ögon och besvär i luftvägarna, som astma, men kan även ge nässelutslag. Pälsdjursallergi kan uppkomma när som helst i livet.

Matallergi
Allergi mot födoämnen är mindre vanligt hos vuxna, men många med björkpollenallergi reagerar med lokal irritation mot frukt och nötter.

Glutenintolerans

Gluten är ett protein i vete, råg och korn som personer med celiaki, glutenintolerans inte tål. Man räknar med att 1 av 100 svenskar har celiaki. Alla som har celiaki har inte fått diagnosen ställd ännu, så frekvensen av känd celiaki är lägre. Särskilt bland vuxna är mörkertalet stort.

Symtom hos barn

Hos barn visar sig tecken på celiaki när de börjar få mat som innehåller gluten. Vanliga symtom är dålig viktökning, kräkningar och diarré eller förstoppning. Många barn får också humörförändringar och blir griniga, irriterade och trötta. Barn under två år med oupptäckt celiaki ser ofta undernärda ut och får stor buk. Många äldre barn har normal vikt men är kortvuxna. Blodbrist och försenad pubertet är vanliga symtom hos tonåringar med obehandlad celiaki.

Symtom hos vuxna

Symtomen kan debutera i alla åldrar. Många vuxna har haft besvär som feltolkats i flera år. Trötthet, viktminskning och depression kanske inte leder tanken till tarmsjukdom i första hand. Övriga symtom kan vara diarré, förstoppning, nedsatt fertilitet, vitamin-, mineral- eller blodbrist. Ibland upptäcks celiaki hos människor som tycker sig vara friska.

Diagnos

För att ställa diagnos fordras en provbit av tunntarmens slemhinna. Undersökningen, biopsi eller gastroskopi, är helt ofarlig men kan upplevas som obehaglig. Provet undersöks i mikroskop.

Normalt
 är tarmen klädd med tarmludd som suger upp näringen ur maten. Vid celiaki slätas tarmludden ut. Den skadade slemhinnan har svårt att ta upp näring, vilket förklarar de flesta av symtomen. Om tarmslemhinnan blir normal efter en tid med glutenfri kost kan diagnosen celiaki fastställas. Hos barn görs ofta upprepade prover eftersom förändringar i tarmen under de första levnadsåren kan orsakas av andra faktorer än gluten.

Det är viktigt
 att man inte själv experimenterar med glutenfri kost innan tarmundersökning utförts. Då kan provresultaten bli missvisande. Blodprov kan inte med säkerhet visa om man har celiaki eller inte, men det kan vara vägledande för om biopsi/gastroskopi ska utföras.

Behandling

Den glutenfria kosten är behandlingen. Kosten ska alltid vara fri från vete, råg och korn. Tidigare gavs glutenintoleranta i Sverige också rådet att undvika havre. Nu gäller särskilda rekommendationer. Läs mer om havre. Produkter av vete, råg och korn ersätts med glutenfria mjöl- och grynsorter. Potatismjöl, majsmjöl, rismjöl, bovete, hirs och polentagryn är exempel på naturligt glutenfria produkter. På apotek, i livsmedels- och hälsokostaffärer finns även glutenfria specialprodukter som mjölmix, knäckebröd, kex och pasta.

Den glutenfria kosten måste hållas livet ut eftersom celiaki är en livslång sjukdom. Det är viktigt att alltid följa dieten, annars kan man drabbas av näringsbrist och följdsjukdomar. Efter en tid med glutenfri kost blir slemhinnan oftast återställd och sjukdomssymtomen försvinner. Man lever som vanligt, men med en annorlunda och dyrare kost. Kosten ska för all framtid alltid vara helt glutenfri!